Hoppa till huvudinnehåll
Grön Flagg
Pysslingförskolan Gläntan
ENSKEDE GÅRD
september 2017 - juni 2018
Skrolla ner

HÅLLBARHET PÅ SCHEMAT MED GRÖN FLAGG

Grön Flagg är ett unikt lärandeprogram inom hållbar utveckling. Tillsammans med Sveriges skolor och förskolor omsätter vi kunskap till direkt handling.

Varje år hissar hundratals verksamheter i Sverige den Gröna Flaggan för att visa att en hållbar framtid börjar nu! Grön Flagg drivs av Håll Sverige Rent och ingår i det internationella nätverket Eco-Schools.

Tillsammans kan vi skapa en hållbar framtid – om vi agerar nu. Vi behöver ge lärare och elever i svenska skolor möjlighet att utveckla och omsätta sina kunskaper om hållbar utveckling, över flera ämnesområden.

På så vis skapas både förutsättningarna för långsiktig förändring – och viljan att göra skillnad.

1/3
Utvecklingsområde 1:

Naturruta

Om utvecklingsområdet

På vår gård skapade vi en naturruta kring vårt odlingsområde. I rutan finns det perenna växter och ettåriga växter. Här finner man även fruktträd, en kompost och ett insektshotell. Under året har alla barnen på Gläntan följt vad som händer i naturen, från höst till sommar. Barnen har iakttagit färgerna på bladen och funderat kring varför bladen ändrar färg och tillslut faller av. Under vintern har barnen tittat efter djur i odlingarna men då upptäckt att marken är frusen och hård, detta har väckt flera diskussioner om vad som händer med småkrypen och växterna på vintern. Efter vintern har vi sedan följt hur träden börjar knoppa och barnen har själv satt ord på att man får energi av solen som gör en piggare, barnen tror att detsamma även gäller växter. 

I insektshotellet har vi spanat efter hyresgäster och upptäckt att vissa rör har varit igenbommade av lera kanske bor det någon där? Tyvärr har vi inte sätt några djur i hotellet, men barnen gissar att de ligger och sover.

Barnen har även diskuterat kompostens funktion och utfört experiment där. De yngre barnen har undersökt vad man lägger i en kompost och testat gräva ner fruktrester, mjölkkartong och en strumpa. Då och då grävde de upp sakerna för att iaktta vad som har hänt. Under året som gått fann barnen ut att fruktresterna blir slemmiga och försvinner sakta, men med mjölkkartongen och strumpan händer inget speciellt mer än att de blir obrukbara. 
De äldre barnen var mer säkra på att frukt- och grönsaksrester blir till jord, men osäkra hur. Dessa barn har även de följt utvecklingen med nyfikenhet. 

Några avdelningar har även haft en till naturruta i skogen, dessa platser har besökts kontinuerligt för att kunna följa och dokumentera vad som händer i naturen och omgivningarna samt med djuren medan årstiderna skiftar. Lupparna är alltid med och det har hittats mycket spännande att kika på. Vi har också använt oss av ett USB-mikroskop i vårt utforskande. 

Vad tar vi med oss?

Vi tar med oss att det har varit positivt med en fast dag i veckan som är ägnad åt grönflagg. Det har gjort att alla avdelningar kontinuerligt har följt naturrutan och vidareutvecklat arbetet vecka för vecka. Man har även kunnat djupdyka i barnens funderingar och fortsatt arbetet veckan efter.

1/3
Utvecklingsområde 2:

Allas lika värde i naturen

Om utvecklingsområdet

På förskolan arbetar vi för allas lika värde. Nu ville vi även arbeta med ämnet i naturen. Vi ville skapa en förståelse för barnen att alla djur i vår närmiljö fyller en funktion och har ett syfte och att vi behöver vara rädda om dem. På gården har vi möjlighet till att iaktta smådjuren som lever i komposten på gården. Vi har även ett insektshotell som vi hoppas att någon bor i. 

Alla avdelningar har jobbat med att skapa en förståelse för att vi alla behov och att alla har rätt till ett liv. Vi har även funderat på vad vi behöver för att leva och vad behöver tex en myra, fågel eller andra djur, insekter och växter? Djur har fått en begravning och många livsfrågor har väckts hos barnen som handlar om livet och döden. Om någon har dödat en myra har vi direkt fört ett samtal och dialog med barnet för att öka på förståelsen för att varje individ behövs för att samhället i stacken ska fungera. 
Vi har även tagit hjälp av allemansrätten, att vi får tillgång till skog och mark men inte får störa eller förstöra. Barnen själva sätter ord på att man inte ska skrika i naturen då man stör djuren. Barnen har även skapat en förståelse för varför mossan behövs på stenar och att träden behöver sina löv. 

På vår gård har vi ett gäng hös som vi använder oss av i våra diskussioner. Här har barnen fått diskuterat vad de tror att hönorna har för behov och villkor för att må bra. Barnen hjälps åt att städa och se till att hönorna har friskt vatten och ny mat. Ett bevis för välmående hönor är att vi får ägg av dem.

På en avdelning skapades det ett maskhotell för att studera maskarnas liv på nära håll och för att skapa en förståelse för varför maskar är viktiga organismer i jorden. Barnen har studerat hur maskarna bor, varför det finns maskar och vilka behov de har. Barnen har själva satt ord på att om man är försiktig med maskarna så blir det fler maskar.

Insektshotellet har vi studerat i naturrutan där barnen själva har diskuterat fram syfte med hotellet och gett varandra en förståelse för varför vi har ett hotell. Vi har sett att någon har flyttat in i ett av rören då dörren är igenbommad med lera, men tyvärr har vi inte sett något djur. Barnen själva tror att djuren sover, det är ju det man gör på hotell.

De yngsta barnen tog hjälp av maskoten Stene som diskuterade olika dilemman/händelser i naturen

Alla barnen har även varit delaktiga i den årliga skräpplockar veckan. Denna vecka är en riktigt bra vecka som öppnar upp för värdegrundsfrågor om natur och miljö. Barnen själva funderar jättemycket på vart allt skräp kommer ifrån och varför många slänger fimparna på marken.

Vad tar vi med oss?

Detta ämne är alltid viktigt att hålla levande. Barnen har skilda uppfattningar om djur och växters rättigheter och är oftast antingen rädda för småkryp eller mosar dem. Blommor plockas ofta och slängs därefter när man lekt klart med dem. Vi ser att, trotts att vi arbetat med detta mål under ett år så finns det mycket kvar att arbeta med för att skapa en grundlig förståelse hos varje barn. 

1/3
Utvecklingsområde 3:

Var kommer vår mat ifrån?

Om utvecklingsområdet

Som rubriken låter ville vi undersöka var vår mat kommer ifrån. Vi ville skapa en förståelse för varje barn att det vi äter är det någon som har odlat och producerat. Vi har tagit hjälp av våra hönor för att se vilka behov de har för att vi ska kunna få ägg i utbyte att tillaga. De äldsta barnen har under vårterminen deltagit i hönsklubben där de kikat närmare på hönor, tuppen och äggen vi får av hönsen. De kommer även göra ett besök på en bondgård nu på sommaren.

På hösten hade vi en skördefest för alla barnen för att visa på hur potatisen, morötter, rödbetor mm växer. Under våren har vi förberett jorden med ny kogödsel. Vi sådde många olika sorters frön t ex rödbeta, mangold, störböna, palmkål. Vi jämförde frön, en del väldigt små och andra stora. Det var också spännande kommentarer om hur det blir när man sätter potatis, blir det EN jättestor potatis av sättpotatisen?
Barnens kommentarer: ”Jag tror det blir 1 stor som vi kan dela på”. ”Jag tror det blir 4stycken”. Här har barnen fått möjlighet att följa ett livs kretslopp, från frö till grodd till planta som därefter bär ny frukt.

Vi har undersökt vår mat som vi äter och kikat närmare på vad den består av genom att titta på ingredienser. Det har skapat många intressanta samtal vid lunchen och barnen har ställt frågor om vad mat kommer ifrån och hur man gör olika maträtter. Vi har sätt att ämnet har skapat ett ökat intresse av mat och dess härkomst. Exempel på samtalsämnen: ”hur gör man hamburgare?” ”Mjölken kommer från kossan” .
Vi har även lagat egen mat och bakat. Vi har kikat på hur vete ser ut och använt oss av vetemjöl för att tillaga egna bröd som barnen har fått steka på stormkök. En avdelning skapade även eget smör från grädde, vilket barnen tyckte var spännande och välsmakande.

På en annan avdelning hade de ett äpple-projekt. De började med att ta reda på varifrån äpplena kommer, fler av barnen reflekterar att de har äpplen i sin trädgård och tar med till förskolan. De smakade på olika sorters äpplen och upptäckte att de kan smaka olika. Barnen jämförde, ”de smakar starkt, sött, surt och luktar underbart”. De gjorde äppelmos, juice, torkade äpplen, äppelpaj och upptäcker att äpplen kan användas till mycket och smakar olika i tillagade former.


 

Vad tar vi med oss?

Ämnet har varit givande och barnen har fått en ökad förståelse för att mat består av flera olika saker och dess härkomst. Det har skapats en nyfikenhet kring vad olika saker smakar och hur det odlas. Vi tar med oss att vi ska fortsätta arbetet med at forska i vad so finns i maten och vad det kommer ifrån.

1/2

Mål kopplade till vår resa

Ur Läroplanen

Normer och värden
Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar:
Utveckling och lärande
Följande mål inkluderas i vårt Grön Flagg-arbete. Förskolan ska sträva efter att varje barn:

Mål kopplade till vår resa

Globala målen för hållbar utveckling

Vi blev Grön Flagg-certifierade den
25 juni 2018

Vi blev Grön Flagg-certifierade den
25 juni 2018

Nu fortsätter resan mot nya mål, tillsammans med miljontals barn, unga och pedagoger runt om i världen.
Pysslingförskolan Gläntan | ENSKEDE GÅRD