Under höstens och vinterns utflykter har barnen fått i uppdrag att samla material till det insektshotell som vi byggt på förskolan under våren. Utflykterna har tagit oss till skogen där barnens samlat kottar, pinnar, mossa m.m. och till sjön där vi samlat vass. Utifrån barnens tankar och funderingar har vi med googles hjälp tagit reda på vilka insekter som kan förväntas flytta in i vårt hotell. Vilka olika typer av naturmaterial vi ska inreda hotellet med för att insekterna ska trivas, samt vilka funktioner respektive insekter fyller i olika kretslopp.  Vi har tillsammans med barnen diskuterat var på gården som är den bästa placeringen för hotellet. En placering där vi kan titta på insekterna, men utan att störa dem och där de också är skyddade från väder och vind kom vi tillsammans fram till var viktiga punkter att tänka på. 

Flera av barnen har visat stort engagemang och intresse för bygget av vårt gemensamma hotell och de barn som velat har också fått skapa mindre insektshotell av gamla konservburkar. Dessa planerar vi att sätta upp i och omkring våra odlingslådor.

Eftersom vi odlar mycket på vår förskola har vi pratat om att de insekter som flyttar in i hotellet förhoppningsvis kan hjälpa till att pollinera våra odlingar och därmed ge oss en rikligare skörd av bär, frukt och grönsaker. Vilket leder till att vi kan konsumera mer av våra egenodlade produkter och inte behöver köpa så mycket från affären. Vilket i sin tur är bra för miljön och bidrar till såväl ekonomisk som ekologiskt hållbar utveckling. 

Med hjälp av sopsamlarmonstret Nova-Kras har vi utforskat begreppen deponi och kompostering. I början av hösten satte vi fast ett bananskal, en kompostpåse och en glasburk på en bräda som vi sedan grävde ner i en av våra odlingslådor. Med jämna mellanrum under hösten och våren har vi grävt upp brädan och tittat på vad som hänt med de olika sakerna. 

Syftet med uppgiften har varit att skapa förståelse hos barnen kring hur olika material bryts ner i naturen. Vissa saker, som t ex bananskalet bryts ner ganska snabbt och skapar därigenom nya möjligheter för att kunna odla, medan t ex glasburken kommer ligga kvar i jorden för alltid utan att brytas ner.  Detta har vi kopplat till vad som händer med skräp som slängs i naturen. Försvinner det eller finns det kvar? På vilket sätt påverkar detta vår miljö? 

Vi har fått lära oss att förr i tiden visste man inte hur man skulle sortera sopor på ett bra sätt så då slängdes allt på samma ställe. Idag vet vi bättre och tillsammans med barnen har vi fortsatt att utforska hur vi bäst sorterar och komposterar vårt skräp. Vi har deltagit i håll Sverige rents skräpplockardagar och plockat skräp i vår närmiljö. Skräpet har vi tillsammans med barnen sorterat och slängt på vår närliggande återvinningscentral. Vi har även lärt oss vikten av att det som inte kan komposteras och brytas ner tas om hand på bästa sätt, genom deponering.

Genom att barnen på ett konkret sätt får möjlighet att uppleva och över tid utforska vad som händer med det skräp vi slänger i naturen så skapas en växande förståelse för hur vi själva och de val vi gör påverkar miljön och hur vi genom dessa val kan bidra till en hållbar utveckling och en hållbar framtid. 

På vår yngrebarnsavdelning är intresset för djur och natur stort. Då vi sen innan fått ett maskhotell i present från en vårdnadshavare bestämde vi oss under senvintern att det nu var läge att inreda hotellet och låta några maskar flytta in på avdelningen. Utrustade med hinkar, spadar, luppar och förstoringsglas begav sig barnen ut i skogen på maskjakt. Vi pratade om att maskarna bor i marken och efter lite letande hittade barnen några maskar som låg och sov under en stock. Vi hittade även lite andra småkryp som entusiastiskt undersöktes med luppar och förstoringsglas. Under vårt utforskande diskuterade vi olika matematiska begrepp som smal, tjock, liten, stor, lång, kort osv. Vi pratade också om att maskarna är ömtåliga och vikten av att vi är varsamma och försiktiga när vi hanterar dom så de inte skadas. 

Efter utforskandet fick barnen i uppgift att samla ihop lite jord och löv som togs med tillbaka till förskolan för att inreda maskhotellet. På förskolan har barnen fått hjälpa till att sätta ihop maskhotellet och fylla det med jord. För att lättare kunna se hur maskarna rör sig i jorden har jordlagren varvats med färgad sand. När allt var på plats fick maskarna flytta in, de barn som ville och vågade fick hålla masken i handen och försiktigt lägga ner den i sitt nya hem. När maskarna var inkvarterade i sin nya lya avslutade barnen med att lägga i lite löv och små äpplebitar så maskarna skulle få något att äta. 

Genom att flytta in en liten bit av naturen på avdelningen får barnen möjlighet att på nära håll studera ett av naturens olika kretslopp. Diskussionen om djur och natur hålls levande, samtidigt som intresset och barnens kunskap växer. 

Mångkulturella inslag är något vi över tid varit lite sämre på att arbeta med på förskolan. Detta beror troligtvis till viss del på bristande kunskap, men även att detta inte kommer in naturligt i den dagliga verksamheten då merparten av barn och personal är svenska. Under senaste året har dock både personal och barn med annan kulturell identitet och ursprung börjat på förskolan. Det gör att det känns än mer viktigt att belysa det globala perspektivet. Att alla känner sig inkluderade, delaktiga, samt vill och vågar bidra med olika tankar och upplevelser känns viktigt. 

Under våren har vi startat upp ett arbete där vi veckovis fokuserar på olika länder. Vi har tittat på hur landets flagga ser ut och tittat på världskartan var landet ligger. Vi har pratat om landet är stort eller litet, om det ligger nära vattnet, om vi tror det är varmt eller kallt där m.m Vi har också tittat på var det ligger i förhållande till Sverige där vi bor. Vi har lärt oss att säga god morgon på respektive lands språk och lyssnat på imse vimse spindel på de olika språken.  Vi har fått erfara att vissa språk har språkljud som är annorlunda än våra och därmed gör det svårare för oss att uttala ord på det språket. I samband med detta har vi också gjort kopplingen att svenska kan vara ett svårt språk att lära sig för någon som pratar ett språk som är väldigt annorlunda från vårt. 

Vid en måltid varje vecka har det serverats mat som är typiskt för det land som vi utforskar. Vissa maträtter har varit ganska lika maten vi är vana att äta, medan andra har varit väldigt annorlunda och utmanat våra smaklökar med nya spännande upplevelser.  I vårt utforskande av nya upplevelser har vi tagit hjälp av personal, vårdnadshavare och barn från de aktuella länderna för att få mer kunskap om hur det är att leva i de olika länderna. Vi har belyst och pratat om likheter och skillnader mellan de olika länderna och Sverige. Samt pratat om att saker som vi tar för självklart i vårt land, som t ex att alla barn får gå i skolan, att alla har rätt att tycka och säga vad de vill, inte alltid är en självklarhet i andra länder.