Under året har vi fokuserat på kompostering på förskolan och utökat vårt matavfall genom att inte skicka iväg varannan komposthink till biogas. Det här har lett till att arbetet med komposten utökats och att det blivit mer synligt för barnen eftersom vi behöver röra om oftare. Varje dag slänger vi vårt matavfall tillsammans med de barn som vill hjälpa till. Vi tillför strö eller flisade grenar och/eller halm, som vi hämtat från den närliggande 4H-gården. Vi blandar om med grep och det blir många samtal om de olika arbetsinsatserna, som varför det är varmt, luktar (illa), vad för insekter och mikroliv som bor där och vad kondens är. Det blir naturliga övergångar till att t.ex. samtala om vattnets kretslopp, vilket vi också har jobbat med under året.

I höstas byggde vi nya kompostfack i lärkträ, tillsammans med barnens föräldrar. Däri har vi nu börjat samla in större mängder löv och trädgårdsavfall. Barnen är delaktiga i insamlandet och får stå i kompostfacken och stampa så att grenar och löv går sönder. Framsidan är konstruerad så att det går att plocka ner en bräda i taget. Barnen kan då räkna hur många brädor de behöver plocka av för att se över eller kliva in.

Vårat odlingsår har flutit på som vanligt. Efter skörden i somras spritade vi bönor tillsammans, vilket var mycket uppskattat eftersom det var en lagom svår utmaning för många. Belöningen att plocka fram de rosa blomsterbönorna var stor! Barnen har under våren varit delaktiga i att välja vad vi ska odla. Sedan har de sått frön, hjälpt till med vattningen, lagt på täckmaterial och testat sina fysiska förmågor med olika redskap, som att spetta hål i jorden t.ex. för kålnäten. Skadedjur, som sniglar, kålfjärilar och bladlöss, pratar vi om på försommaren och hur vi kan hantera dessa. Barnen har glatt fångat nyckelpigor för att de ska äta upp bladlössen. 

Under hela läsåret har vi med barnen funderat kring vatten och betingelserna för vatten i dess olika former. Det startade med att barnen fick berätta om sina tankar kring vatten och vad de visste om vatten. Vi hamnade då i många frågeställningar kring vatten, här följer några av barnens frågor och tankar. Hur kommer vattnet upp i molnen? Hur kommer det sig att det börjar regna? Plast i havet är ett problem? Vem slänger skräp i vattnet? Stenfisken är den giftigaste! Äter valhajen bebisar? Vad flyter/sjunker? Hur smutsig är snön?

Vi genomförde sedan ett vattentema under 6 veckor. Då gjorde vi om lärmiljön för att passa till temat. Några barn och pedagoger ritade upp vattnets kretslopp på en vägg. I ett rum blev väggarna till en undervattensmiljö på vilken barnen klistrade upp fiskar och annat de ritat som hör till undervattensmiljön. Vi gjorde experiment kring vad som sjunker resp, flyter. Barnen fick komma med hypoteser kring olika föremål för att sedan kontrollera om det stämde. Vi forskade om valhajen och tillverkade en i papier mache. Vi har tittat på film om plast i havet och om en valhaj som blev räddad efter att ha fastnat i ett rep. Vi har gjort experiment med snö, is och vatten för att se föroreningar. Vi har illustrerat hur vattenånga uppstår när man kokar vatten. De äldsta barnen har besökt naturcentrum i Linköping där de fick håva i dammarna och sedan titta på det de fann i luppar. Vi hittade bla. en larv av en gulbrämad dykare och en husmask. Vi fick också lära oss om hur vattnets kretslopp fungerar och så fick vi prova att rena vatten. De har också besökt Motala Ström och Göta Kanal och funderat kring de olika vattendragens betydelse. Vid Motala Ström såg vi vattenkraftverket och talade om hur vattnet rinner i en spiralsnäcka där inne  och gör elkraft som kommer till våra hus. Vi samtalade också om hur vi kan gör ael på andra sätt och vilka sätt som gynnar vår planet och vilka som inte är så bra. 

Genom att belysa vattnets kretslopp skapas förståelse för hur vattnet rör sig på jorden. Att vi måste vara rädda om den marina miljön så att djur och växter kan leva. Att allt hänger ihop är en viktig kunskap. I samband med att vi odlar belyses också vikten av vattnets betydelse för att vi ska få mat. 

Med kunskaper om det ovanstående kan barnen i framtiden ta bra beslut som bidrar till en hållbar utveckling.