I vår yngrebarnsgrupp med barn i åldrarna 1-3 år är flera av barnen nu i en ålder där de börjar ta steget från bredvidlek till att leka tillsammans. 

Vi pedagoger tycker det är viktigt att redan tidigt ge barnen möjlighet att lära sig positiva samspelsstrategier, samt uppmärksamma dem på vikten av att visa varandra hänsyn och respekt. I en grupp med små barn, där många ännu inte kan uttrycka sina tankar och önskemål verbalt är det viktigt med tydlighet i struktur och rutiner, men även att hitta andra vägar så att alla kan förstå varandra. På avdelningen arbetar vi mycket med tecken som stöd som förstärkning till det vi säger. Redan då terminen startade var vi i arbetslaget överens om att vi behövde konkretisera begreppen hänsyn och respekt på en nivå så att alla förstod. Som en del i detta arbete lärde vi oss tillsammans med barnen tecknen för STOPP, VÄNTA och LYSSNA. Vi tänker att dessa tre ord/tecken är centrala i det sociala samspelet när man som liten ska lära sig att leka och förhålla sig till andra, vuxna som barn, i sociala sammanhang. 

Under läsåret har vi arbetat med kompisböckerna "Säg stopp", "Vänta på din tur", "Lyssna och kom överens" och "Dela med dig". Vi har arbetat uppdelat i två grupper. Dels är det lättare för alla att komma till tals utifrån sina förutsättningar i mindre grupp, dels är det lättare för oss pedagoger att anpassa innehållet efter barnens utvecklingsnivå.

I gruppen med 2 och 3 åringar har vi läst böckerna, lyssnat till dem via digitala medier samt pratat kring vad som händer på bilderna. De yngsta barnen har framförallt fått ta del av böckernas innehåll i form av olika sekvensbilder som vi samtalat om. Vad ser vi på bilden? Vad händer? Varför tror ni grisen är ledsen? 

"Säg stopp"

Vi har reflekterat tillsammans kring i vilka situationer man behöver säga stopp. Vi har målat stopphänder och tränat på att säga stopp på ett bra sätt. För att ge våra äldsta barn mer frihet och ansvar har vi tagit med stopphänder och satt upp på olika ställen i skogen och på våra vanligaste utflyktsmål för att tydliggöra för barnen hur långt man får gå i förväg och var man måste stanna och vänta in pedagoger och kompisar som inte är lika snabba. 

"Vänta på din tur"

Vi har lekt olika lekar som tränar turtagning. I många vardagssituationer som t ex av- påklädning, måltider och samlingar tränar vi på att visa varandra hänsyn och respekt och vänta på vår tur.

"Lyssna och kom överens"

Vi har pratat om vikten av att lyssna noga på varandra när vi pratar. Vi tränar på att själva vara tysta och lyssna när någon annan pratar. Vi har tränat oss i att lyssna aktivt t ex genom att lyssna på olika ljud och låta barnen gissa vad det är för ljud vi hör. 

"Dela med dig"

Vi reflekterar tillsammans kring hur man är en bra kompis och bra kompisar delar med sig. Hur känns det att vara utanför? Att vara den som inte får vara med eller när kompisarna inte delar med sig? Vi konkretiserar i ord och bild olika känslor. Hur ser man ut när man är glad, arg, ledsen? Hur känns det i kroppen?

I vår äldrebarnsgrupp med barn i åldrarna 4-6 år har vi med hjälp av kompisböckerna tillsammans pratat och reflekterat om några av våra vardagsproblem i gruppen. Vi har arbetat uppdelat i två grupper. Dels är det lättare för oss pedagoger att kunna hjälpa och stöttat de barn som inte alltid får/vågar ta plats i helgrupp, dels är det lättare att kunna anpassa innehållet efter barnens förutsättningar och dagsform.  
Under vårterminen har vi jobbat med kompisböckerna ”Prata om det”, ”Våga visa känslor”, ”Lyssna och kom överens”, samt ”Våga säga förlåt”

Vi har läst böckerna och pratat kring vad som händer på bilderna.
Vad var det som hände i boken?  Vad kunde man gjort annorlunda? 

Prata om de: Vi reflekterade kring hur lätt något kan bli ett missförstånd. Man ville ju t.ex. bara hjälpa till och måla lite på kompisens teckning, vad måste man göra först? Fråga.

Våga visa känslor:  Vi reflekterade tillsammans kring hur olika känslor ”ser ut” och hur dom känns t.ex. hur känns de egentligen i din mage när du blir så arg att du slår till din kompis.
Vi tar kort på barnen då de gestaltar olika känslor, samt väljer en känsla som vi målar.

Lyssna och kom överens: Vi reflekterade tillsammans om vikten av att lyssna på sina kompisar och tillsammans komma överens.  Vi jobbar med en gruppövning där vi tillsammans färglägger en stor målarbild, vi lyssnar på varandra och kommer överens om vem som ska måla vad samt i vilken färg.
Vi har även firat barnens dag där barnen tillsammans fick bestämma dagens innehåll och mat. Denna dag skrev vi även ett kontrakt på vilka överenskommelser vi gjort.

Våga säga förlåt: kommer bli terminens troligen sista bok. Där kommer vi prata om vikten med att våga säga förlåt samt göra förlåt kort.

Mål vi arbetat med och hur dessa bidrar till hållbar utveckling

- Förskolan ska vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att leka att lära. Barnen skapar sammanhang  och mening utifrån sina erfarenheter och sätt att tänka. Därför ska de i förskolan möra respekt för sin person och sitt sätt att tänka och förstå sin omvärld. 

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensammaregler. 

Vi menar att en förutsättning för hållbar utveckling är ett aktivt värdegrundsarbete i förskolan som grundläggs redan bland de yngsta barnen. Att man från början får träning i att visa andra hänsyn och respekt, lär sig visa empati och tränar sig att ta andras perspektiv. Hur blir det för dig när jag gör så här?

Med de yngsta barnen handlar värdegrundsarbetet mycket om att vara med nära i den fria leken. Att hjälpa dem att sätta ord på vad de ser och upplever. Att påminna dem om att vänta på sin tur, eller erbjuda en annan leksak om den de vill ha är upptagen. Att använda ord och tecken för stopp om någon gör något tokigt, samt påminna barnen om att själva visa sin "stopphand" om det händer något som inte känns bra. 

I äldre barnsgruppen där barnen oftast kommit lite längre i sin sociala och verbala utveckling bygger vi på detta med tankar och reflektioner kring hur man är en go kompis och hur man kan agera när konflikter och meningsskiljaktigheter uppstår.

Vi arbetar även i alla våra barngrupper utifrån självklarheten att vi vuxna är viktiga förebilder, både i relationen med varandra och i relationen med barnen. Om vi vill att barnen ska visa varandra hänsyn, respekt och vara goa kompisar är det av största vikt att vi vuxna gör detsamma.

Under hösten har vi haft rörelseaktiviteter i olika former som stående inslag en förmiddag i veckan. Vi har i huvudsak arbetat med barnen indelade i mindre grupper för att bättre kunna anpassa aktiviteterna efter barnens behov och utvecklingsnivå. Vi har strävat efter att väcka intresse och lust för rörelse i olika former och skapa aktiviteter där alla kan delta utifrån sina förutsättningar. Vi har provat på rytmik och rörelsesamlingar, med dans och olika rörelsesånger. Vi har skapat hinderbanor både inomhus och utomhus. Med de äldre barnen har vi tillsammans byggt upp hinderbanor där barnen förväntats genomföra banan på ett specifikt sätt, i en viss ordning. Medan det med de yngre barnen har det varit mer fritt utforskande av de olika hindren.

Genom att kontinuerligt utmana med nya hinder och upplevelser, samtidigt som vi till viss del arbetat med upprepning så har alla kunnat delta när de känt sig redo och trygga i aktiviteten. Vissa barn kastar sig in med liv och lust i allt som i nytt, medan andra har lite längre startsträcka och behöver se en aktivitet genomföras några gånger innan de själva är redo att delta. 

Vi har varit öppna för barnens tankar och ideér om att man kan ta sig an en uppgift på olika sätt. Även om de inte gjort ”rörelsen” på exakt det sätt som vi tänkt så spelar det ingen roll. Det viktiga är att delta och ha roligt utifrån sina förutsättningar.

På äldrebarnsavdelningen har vi även ägnat sig åt geocaching under våren. Under vintern var det många av barnen som uttryckte att det var jobbigt med alla vinterkläder och därför inte ville gå ut i lika stor utsträckning. Med hjälp geocaching lockade vi med barnen på "skattjakter" och "kontroll letande" vilket ledde till långa promenader, utmaningar i form av naturliga hinderbanor i naturen samt upptäckter av nya häftiga platser vi annars inte skulle ha sett. 

Mål vi arbetat med samt hur de bidrar till en hållbar utveckling

- Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnens möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.

Fysisk aktivitet och god hälsa hänger nära samman. Vi menar att god hälsa är viktigt för att vi ska kunna göra aktiva och bra val. Att göra bra val är i sin tur en förutsättning för hållbar utveckling.

En viktig del i vårt arbete med måltidspedagogik är arbetet med säsongens grönsak. Här lyfts en eller flera grönsaker fram lite extra, både vid måltiderna och i verksamheten ute på avdelningarna. 

På avdelningarna utforskar vi i mindre grupper säsongens grönsak med så många sinnen som möjligt. Hur känns den? Hur luktar den? Hur ser den ut? Hur smakar den?

Vid måltiderna får barnen möta grönsaken i olika former och konsistenser, rå och tillagad. Barnen på äldrebarnsavdelningen är minimästerkockar och är med i köket enligt rullande schema och hjälper till att tillaga maten, lägga upp grönsaker m.m.

Vi pratar om att olika grönsaker finns vid olika säsong. Vissa kan vara dyra, andra billigare. Vissa kommer från Sverige, vissa från andra länder. Vi diskuterar kring hur miljön och ekonomin kan kan påverkas utifrån vilka grönsaker vi väljer att köpa/äta. 

Genom att visa, erbjuda och utforska olika grönsaker vid fler tillfällen än i matsalen hoppas vi på att väcka ett intresse hos barnen för olika råvaror. Vi önskar att det väcker en spirande förståelse för vad som är bra för oss att äta. Vad kroppen behöver för att må bra, men även vad som är bra val ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

Att barnen får använda många olika sinnen för att skapa nya erfarenheter tror och hoppas vi ska leda till att de blir mer nyfikna och kanske på sikt vill och vågar smaka råvaror de inte smakat på tidigare. Man kanske också vågar smaka när man ser att kompisen eller vi pedagoger smakar. När vi utvärderar och reflekterar över vårt arbete ser vi att många börjar äta grönsaker de faktiskt inte ätit innan, efter att vi haft med dem i verksamheten och arbetat mer aktivt med dem.

Något som var extra roligt att utforska var bönor eftersom de kommer i så många olika former, färger och varianter. Bönor är något vi använder mycket i de vegetariska alternativen av maträtter, samt något som verkligen öppnar upp för diskussionen om klimatsmarta måltidsval i vardagen. Spännande att upptäcka hur smaker och konsistenser kan skilja när man äter bönan som den är kontra när man äter den i maten. 

Då vi i all vår verksamhet strävar efter att ge alla möjlighet till delaktighet utifrån sina förutsättningar så har vi självklart även lärt oss tecknen för grönsakerna vi stiftat närmare bekantskap med. 

Under senare delen av våren har vi även utforskat naturens skafferi. Tillsammans med barnen har vi bl a plockat maskrosknoppar, kirskål och ramslök som sedan använts som ingridiens i olika spännande matanrättningar. 

Hållbar utveckling

- Barnen ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - såväl ekonomisk och social som miljömässig. 

- Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för en hållbar utveckling.

En stor del inom hållbar utveckling är konsumtion av råvaror. Vi menar att en viktigt förutsättning för hållbar utveckling är att man redan tidigt grundlägger tankar och reflektioner kring konsumtion. Tidigare år har vi arbetat mycket med matsvinn, vad händer med den mat vi slänger och hur påverkar det vår miljö. I vårt arbete med säsongens grönsak vill vi ta arbetet ett steg längre genom att också få barnen att tänka till kring vad som är bra och mindre bra måltidsval, ur såväl ett ekologiskt som ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. 

Genom våra målområden Rörelse, Måltidspedagogik samt Fysiskt och Psykiskt välmående vill vi göra barnen uppmärksamma på vad som händer i kroppen när vi tex äter, springer, är sjuka och mår dåligt. Vi har skapat en röd tråd som genomsyrar allt vi gör i verksamheten där kroppens, dess funktioner och hur vi känner blir ett naturligt inslag. 

Vi har sett ett behov av att arbeta med kamratkulturen och kamratskap på äldrebarnens avdelningar och vill därför göra barnen uppmärksamma på vad som händer i kroppen när någon slås och bråkar, både fysiskt och med ord samt erbjuda barnen alternativ till hårda ord och slag. 
 
Under HT 2020 började vi arbeta med örat och dess funktioner för att sedan färdas vidare upp i hjärnan. Sedan dess har vi gått igenom ögonen, näsan, munnen, lungorna, hjärtat, levern, njurarna, magsäcken, tunntarmen, tjocktarmen, bajs, kiss, blod- och blodomloppet, bakterier och huden. Alla ämnen i relation till varför det är så viktigt att ta hand om vår kropp. Vi har arbetat med öppna reflekterade frågor och undersökt exempelvis "om alla hjärnor ser likadana ut "m.m.

Arbetet med kroppen har löpt parallellt med att vi belyser vikten av att visa respekt och hänsyn, ta ansvar för våra handlingar och förstå sin roll i sammanhanget på förskolan. Hos oss måste man inte vara kompis med alla men man måste respektera alla. Läsintresset har växt mycket under våren så vi kommer framöver att ägna mycket tid åt att läsa böcker och lyssna på ljudsagor som belyser ämnet kamratskap och kroppen. Minst en dag i veckan har vi drak-grupper där en grupp arbetar med kroppen och fokuserar på fysiskt och psykiskt välmående, en grupp är i köket och arbetar med måltidspedagogik och en grupp arbetar med kompisboken. 

Mål vi arbetat med och hur detta bidrar till hållbar utveckling

- Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmåga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livs­stil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande.

- Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling.

- Vi vill arbeta med att lägga grunden till ett växande intresse och ansvarstagande hos barnen för att de aktivt ska kunna delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk, social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtidsperspektiv ska synliggöras i utbildningen.

- Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbildningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor.